Fukt och ventilation på kallvind

En kallvind är ett utrymme som redan ligger nära utomhusklimatet. När du lägger mer isolering på bjälklaget blir det ännu mindre spillvärme kvar där uppe. Det är poängen med åtgärden – och samtidigt skälet till att fukten måste vara tänkt på innan slangen tas fram.

Vad som händer med klimatet

Boverket skriver att när du isolerar mellan bostaden och vinden blir det kallare på vinden, vilket oftast också gör det fuktigare. Energimyndigheten beskriver samma sak: temperaturen sjunker och det kan bildas kondens. Vinden behöver därför en ventilation som faktiskt fungerar, så att fukt kan ta sig ut.

Cellulosa tar upp och avger fukt. Det jämnar ut svängningar i materialet, men det är inte en ersättning för luftspalter, tät lucka eller en bostad som inte läcker luft uppåt.

Täpp inte igen det som redan ventilerar

I äldre hus sköts vindens ventilation ofta av luftspalter där taket möter väggen, eller av en ventil uppe mot nocken. Energimyndigheten är tydlig med att den nya isoleringen inte får blockera de spalterna. I praktiken betyder det vindavledare eller ett medvetet uppehåll vid takfoten, inte ett lager som trycks ända ut i gesimsen.

Det betyder inte att ”mer ventilation alltid är bättre”. Boverket skriver att ventilation med uteluft i sig kan vara en fuktkälla under delar av året, och att kalla vindar behöver en riskvärdering. Slutsatsen för ett lösullsjobb är därför inte att stänga ventilerna. Den är att inte bygga igen den ventilation som finns, och att låta någon som ser huset bedöma om läckaget underifrån är det egentliga problemet.

Läckage underifrån är den vanliga risken

Fuktig inomhusluft som läcker upp i ett kallt utrymme höjer den relativa fuktigheten snabbt. Boverket beskriver det för kalla vindar. Typiska vägar är uppstigningsluckan, otäta genomföringar för ventilation, el och antenn, och ett bjälklag utan lufttätning.

Energimyndigheten skriver att hus byggda före 1980-talet vanligtvis saknar tätskikt mot vinden, och att det innebär större risk för fukt och påväxt om förutsättningarna ändras. En tätningslist på luckan och tätade genomföringar är därför en del av jobbet, inte en extra lyx.

Innan något nytt läggs på

Boverket räknar upp kontroller som hör hemma före åtgärden:

• Finns mögel eller röta i bjälklaget eller på underlagstaket? Åtgärda orsaken först.
• Är det lufttätt vid lucka och genomföringar?
• Läcker ventilationskanaler på vinden?
• Behöver rör isoleras bättre för att de inte ska frysa när vinden blir kallare?
• Finns en varm skorsten som inte får bäddas in?
• Behöver gångbryggor och en högre sarg runt luckan på plats innan ullen ligger där?

Ser du påväxt redan nu är nästa steg en bedömning, inte en beställning av fler centimeter. Så går en vind till när förutsättningarna är de rätta.